Syftet med vår studie är att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, på en av enheterna i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vår studie står begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd tråd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag är att stödja samhället i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer på alla nivåer i samhället, från individnivå till kommuner och näringsliv. De ger stöd och råd, upprättar regler och rutiner samt hjälper samhället att planera för trygghet och säkerhet. Den enhet på MSB som vi studerat består av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs närmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman våra respondenters svar med de teorier vi använt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.

Idag kan inte verksamheter arbeta efter att "göra saker rätt" utan fokuset skiftade i slutet på 80-talet till att istället inriktas på att "göra rätt saker". Anledningen till skiftet var exempelvis på grund av en ökad internationalisering, starkare konkurrens och nya tekniska möjligheter. Det här gjorde att verksamheter var tvungna att anpassa sig för att göra rätt saker, vilket sedermera leder till behov av ständigt lärande i organisationen för att vara effektiva och innovativa. Alla individer har inte den kunskap som bygger på långa erfarenheter, det vill säga tyst kunskap som ofta betraktas som omedveten, abstrakt och svår att uttrycka. Därmed är det viktigt för verksamheter att utveckla och sprida den individuella kunskap som finns i organisationen för att den inte ska gå förlorad. Därmed är den här rapportens syfte att undersöka hur den tysta kunskapen hanteras inom fallföretaget genom att belysa dess karaktär i kontext med ledare. För att undersöka syftet med rapporten har en kvalitativ metod genomförts med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod för att få tag på djup och detaljrik data. De teorier som rapporten åsyftar på är relaterade till kunskapshantering och lärande organisationer med fokus på Peter Senges fem discipliner och Nonaka & Takeuchi SECI kunskapsomvandlingsprocess. Resultatet utföll i att respondenternas tidigare erfarenheter är avgörande i dagens arbete, där de viktigaste kunskaperna handlar övergripande om ledarskaps- och produktionskunskaper.

Den tysta kunskapen karaktäriseras ofta av att det är abstrakt och svårt att definiera vilket har gjort att detta benämns som ?tyst?. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar själva över tyst kunskap. Vidare är syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter.

Tacit knowledge refers to the knowledge that is located inside individuals; it is not expressed or written like explicit knowledge. Inherently, tacit knowledge is often limited solely to one person and consequently individually based. Project based companies need to acknowledge the importance of transforming tacit knowledge into explicit in order to preserve the knowledge inside the organisation. If the knowledge is not transformed, there is a great risk of losing the knowledge when a key individual leaves the organization.One way of transforming the tacit knowledge is through Nonaka?s and Takeuchi?s knowledge spiral.

Because of among other things the globalization and a focus on core competencies knowledge has become very important for the companies of today, especially for research-intensive companies. The problem is that the companies become more sensitive to how knowledge is created and spread, that is, how organizational knowledge is created. Especially sensitive are companies who are small, young and research-intensive. The purpose with this thesis is to explore how organizational knowledge is created in small, young and research intensive companies.The theory is based on a five-phase model of organizational knowledge creation and four modes of knowledge conversion described by Nonaka and Takeuchi (1995). These concepts constitute the foundation of the analytical model used in the thesis.The study is carried out by qualitative, highly structured interviews with low standardization.

I en rapport som Svensk Näringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid står inför den största pensionsavgången någonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgång ställer företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsväxling. De personer som går i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som många organisationer vilar på. En stor del av denna kunskap måsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsätta att vara effektiva på marknaden. Syftetmed denna studie var att få en djupare förståelse för ledarskapets betydelse gällandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora värdefull kunskap vid en generationsväxling.Industriföretaget LEAX har själva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsväxling.

Background: Knowledge management is a concept that is considered of increasing importance in the developing knowledge society. Previous research in the area has to a large extent been based on large multinational companies. Purpose: The thesis aims to clarify how middle-sized Swedish management consultancy companies work with knowledge management. The thesis intends to use existing theories about knowledge management to explain the effect of size and area of operation on management consultancy companies? knowledge management.